Jag vet inte varför, jag vet varför, jag vill inte veta varför. Varför?
Vi är, var, en totalt efterbliven relation. Din svaghet gjorde mig elak, brända barn bör aldrig slippa ut ur ugn. Jag undviker speglar, skyr konfrontation. Jag förnekar inget längre, men jag pratar inte om det. Jag försöker inte glömma, det tjänar inget till. Jag kan aldrig göra om, göra gott men aldrig gottgöra, jag tror jag kan göra bättre, jag låtsas i alla fall att ängeln under mitt dun har förändrat min syn på moral. Jag springer till kyrkan emellan åt, tänder ljus och lägger utländska mynt i kollekten. Han ser mig, men vad ska han göra där han hänger på sitt kors. Förbanna mig? Han blir knappast den förste. Glömma och Förlåta? Ingen glömmer, det finns de som slutar bry sig men ingen förlåter. Jag tror inte på förlåtelse. fuck it, måhända, men aldrig förlåt.
Har du slutat bry dig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar