I mitt "föräldrahem" är det
svårt att hitta en tyst plats. Så har det inte alltid varit, jag växte upp 2
meter under jord, omgiven av betong. Mitt källarrum, min oas och mitt
tonårsfängelse, har dock genomgått en förvandling sen jag flyttade ut. Där står
inte länge en inbjudande vattensäng(!) och kluckar, sandsäcken är nedplockat
och skrivbordet – åh där jag ristat in och ristat över minst ett tjog
kvinnonamn – är bortforslat och uppbränt sen 7 år tillbaka. Det saknas också
diverse kommunikativa förnödenheter, så som internetanslutning och mobiltäckning.
Även om det står en bokhylla full av titlar jag minns, är det inte längre mitt
rum och jag får ont i magen av att gå ner dit.
Mammas sambo(ty de har aldrig gift sig) byggde
huset för egen hand. Han anser grunden för ett bra hus utgörs av avståndet
mellan tre rum: sovrum, badrum och tvättstuga. Avståndet får max
vara 3 steg. Så han byggde alltså ett tredörrars-vägskäl och ett runt det
ett hus med öppen planlösning, där en viskning i ena änden kan fångas upp av en
slumrande person i andra. Det finns självklart rum med dörrar: sovrum och
badrum. Som den återvändande sonen med bihang blir jag tilldelad ett
rum, min styvsyster med kulturskägg får ett rum, och sen är rummen slut. Då
döttra somnat i mitt rum, är det med andra ord svårt att hitta en vrå att dra
sig undan till. På övervåningen finns det ett skrivbord, men på den står en
relik bland datorer, en sovande T500, ett surrande mörker jag allra helst
håller mig borta ifrån, ty den är så full av virus att den smittar via luften.
Men det finns ett rum som vi sällan
använder. Det är ett åldrat rum, som överlevt de moderniseringar som skedde
under 1900-talets senare hälft. Ett matsalsrum, där vi bara äter
julmiddagen. Resten av året står det tomt, illa upplyst och bortglömt. Förr
minns jag, vi hälsade på äldre vänner till familjen, alla hade det där rummet.
Matsalen, finrummet, där tavlorna var inglasade, kristallkronorna samlade damm
och silverbesticken låg undangömd i skänkar med nyckelhålsprydda lådor. Brunt
trä, ek säkert, eller mahogny eller något annat material jag tror är dyrt men
inte har en aning om. Stolar med stoppade sitsar, mattor på golvet. Okey,
kanske inte så fancy, min förmåga till att beskriva miljön har alltid varit bristfällig
och har på senare tid också blivit sämre. Jag ska fuska och använda mig av en
bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar