Kritikern: Rakad med skägg

Jag tänker mycket. Jag tänker nog i snitt lika mycket som vilken annan människa som helst, och jag vrider och vänder på påståenden till den grad att det inte längre finns någon sanning kvar att hämta i dem. Därför är min kritik och skeptism alltid starkast mot de som hävdar att de "talar sanning".

Vad som är sant och inte sant är ofta väldigt svårt att objektivt avgöra. Visst, vi kan alla vara överens om vem det var som gjorde något, hur hen ser ut och - vilket är viktigt för vissa - varifrån hen kommer. Däremot är det svårare att avgöra varför hen gjorde som hen gjorde och vad som blir följden av hens handlande. Det är här ideologier, vetenskapliga teorier och allmänna åsikter går isär. De går egentligen inte att sära på såhär, men för att förenkla hur jag tänker och för att gemene individ ska förstå hur jag menar väljer jag att splittra dela upp dem i enklare kategorier.

  De allmänna åsikterna förklarar vad man tycker om händelsen, om det är bedrövligt eller inte. Hens handlande kanske inte spelar oss någon roll, eller tvärt om. De vetenskapliga teorierna är till för att förklara grunden till det som skett, beror det på sociala konstruktioner eller är det av biologiska skäl som hen agerande som hen gjorde? Ideologin, som delvis styr vår samhälls- och människosyn styr hur vi väljer att döma de inblandade. Bland många sätt att döma finner jag två som är ytterst vanligt förekommande(speciellt i debattsammanhang); antingen dömer vi individuellt eller kollektivt. Jag föredrar det första, men det finns lägen då jag är beredd att döma ut alla inom samma kategori, utan regler som bekräftar undantaget. Och det är när vi kommer till män med den generande frisyren "rakad med skägg".

Att vara rakad och ha skägg kan ses som väldigt praktiskt, men det avslöjar också vem du är på insidan. Att raka skallen kan delvis bero på 1)du tycker det är snyggt 2)du börjar bli tunhårig 3)du är en skinnhead 4)du tror att lössen försvinner om du rakar dig. Det vanligaste anledningen är dock 4) du är bekväm. Att inte ha något hår innebär att du aldrig behöver oroa dig för en dålig hårdag, du behöver ingen kam, slösar inga pengar på schampo och du behöver aldrig rensa avloppet i duschen. Om du inte har något hår passar du i praktiken i vilken huvudbonad som helst, vilka kläder som helst och du kan i stort sett ingå i vilken subkulturell undergrupp som helst. Om du inte har skägg.

Att ha skägg kan ses som väldigt opraktiskt. Det kan vara så att det sticks när du pussas/kramas, det kittlar när du gör annat, det kan fastna i saker och ting samt att saker och ting, exempelvis matrester, kan fasta i skägget och det kan då klia om du inte tvättar det. Men det är bagateller. Har du haft skägg ett tag lär du dig  hur du ska handskas med det. Skägget blir en del av din kropp(vilket det iofs redan är). Dessutom är det väldigt skönt med skägg, för du slipper - om du har ett jobb som käver sociala möten - stiga upp en kvart tidigare varje morgon för att raka dig, vilket i sin tur gör att du slipper riskera diverse skärsår. Det krävs dock att du är har en okey skäggväxt, eller väntar väldigt längre. En person med skägg kan vara vem som helst, om personen med skägg inte också är - trumvirvel - rakad!

Att vara rakad med skägg gör dig automatiskt till hårdrockare. I vissa fall kan du också vara en religiös man, en uråldrig japansk kampsportare, en datornörd(som troligtvis lyssnar på elektroniska metalcovers) eller en Öresundshippie men i 9 fall av 10 - Sett till Sverige - är du en hårdrockare. Men du är inte vilken hårdrockare som helst, du är den värsta typen. Du är en LAT hårdrockare. För att tvärt emot när det gäller skallen, är det bekvämt att låta bli att raka skägget. Det är dessutom besvärligt och lite ömmande att raka hakan. Så ser ni någon som är rakad med pipskägg/bockskägg så vet ni att han är inte bara lat och lyssnar på hårdrock, han är en VEK jäkel också.

Var jag lite harsh nu, gick min generalisering över gränsen för vad som är okey? Well, det är ganska vanligt nu för tiden - och kanske har det alltid varit så - men sanningen om rakade pojkar med skägg( de är då inga män i mitt mått mätt) måste få komma fram. Jag ser fler och fler rakade pojkar med skägg varje dag, vilket är ett tecken på att samhället håller på att förfalla. Om ett par år finns det inte en grabb kvar som hårt anstränger sig för att bidra till välfärden. Samt, att vi alla kommer lyssna på hårdrock.