fredag 11 maj 2012

Dagboken: Ologiska barn

Inledning

Barn är märkliga ting. Jag vet att de är sökande, trevande, undrande varelser som försöker reda ut hur kropp och värld fungerar, vilket innebär att de är otroligt nyfikna på sin omgivning. Men om man för en kort stund väljer att bortse från ovanstående fakta och istället väljer att se barnet som en människa - om än något småväxt och verbalt underutvecklad - så finner man barnets handlingar totalt ologiska och aningens( här kommer det) irriterande. Här följer ett par exempel på vardagssituationer som förekommer mer än mindre dagligen, och om de inte involverat barn hade de varit skrämmande psykotiska.

kökssituationen 

 Pappa diskar! Dotter surar och vill inte sitta i sin stol utan kräver att få ligga på golvet.
Pappa vet att det innebär en risk att diska knivar och samtidigt ha dottern i famnen, och låter henne istället krypa runt på golvet. Innan pappa diskat färdigt inser han att diskstället redan är fullt med ren disk från dagen innan, därför måste pappa ställa in porslinet i skåpet innan han sköljer den nya disken och staplar den i diskstället. Han skakar sina händer, torkar dem mot byxbenen och börjar stapla in tallrikar och glas i de övre skåpen. Ugnsformar och kastruller sparar han till sist, de ska in i de undre skåpen. Utanför dessa skåp vakar dottern, som om hon visste att de snart ska till att öppnas; och mycket riktigt! Så fort pappan öppnat ett skåp är hon där, och med klåfingrar utan dess like kastar hon sig över första bästa kökspryl och drar ut den ur skåpet. Det spelar ingen roll om det är ett kakfat eller en stekpanna, det viktiga är att den dras ut ur skåpet. Hon är inte speciellt intresserad av den då hon väl fått ut den, utan är mest nöjd över att hon har fått ut den. Samma sak gäller våffeljärnet, engångsskedarna, plastpåsarna, sophinken, städhinken och bakpulvret. Nu när jag tänker på det är vårt kök en dödsfälla, jag borde kanske ta och barnsäkra upp det i helgen.

Vardagsrumsituationen

Innan lekrummet kom till var vardagsrummet den plats i lägenheten som pappa och dotter spenderade mest tid. Här varvade vi att leka med medtagna leksaker, prov gå med vagnen, gunga på hästen, spela in film och ställa till med djävulskap. Då dottern var yngre låg hon mest stilla på rygg och slog på en boll i sitt gym, idag ligger hon inte still och slår på allt; eller snarare river. Det mest intressanta i vardagsrummet förutom tv:n - som pappa tyvärr flyttar in så långt mot väggen att jag inte kan nå trots att jag står upp och lutar mig över bänken( en tidsfråga pappa, tro mig) - är mammas tidningar som står i ett korgställ under fönstret. Då dotter väl lärde sig välta korgen var tidningarna ett öppet mål för riv och slit, och idag har hon lyckats ta sönder hälften av alla omslag. En annan kul grej att ge sig på är böckerna. Pappa är mycket väl medveten om att böckerna står illa placerade längst ner i bokhyllan, men måste vi välja så är sakerna som står på de högre hyllorna än mera ömtåliga så de bör ej byta plats. Istället får pappa vaka, vilket än så länge inte är så svårt, eller så kan pappa lägga fram de böcker han inte bryr sig om; typ Tjuvlyssnat boken och alla böcker skriva av Kafka(han bad ju faktiskt själv om att hans böcker skulle brännas).

Sovrumssituationen 

Existerar inte längre, då sovrummet(läs: vårt sovrum) har bytt plats med Livs rum aka lekkammaren. Det fanns egentligen inga direkta problem med att leka i sovrummet, förutom möjligtvis golvspegeln som var av den sort som ställs upp som ett uppochnedvänt V och hålls ihop med en kedja för att benen inte ska glida isär. Dotter älskar speglar, att titta på sig själv och gärna försöka pussa på sin avbild tillhör top 3 bland aktiviteter( de andra två är att riva sönder tidningar och att rota i skåp). I sovrummet fanns också mamma och pappas mobilladdare, som gärna blev föremål för vandalism. Det gällde att se upp, fick hon tillfälle kopplade hon gärna in sig själv för lite recharge. 

Hall- och badrumssituationen 

Hallen och badrummet är två platser som vi försöker att spendera så lite tid som möjligt på tillsammans med dotter. I badrummet badas det visserligen, men utöver det finns där inget av intresse innan dotter möjligtvis lärt sig hantera toalettstolen och handfatet. Det bör förtydligas; inget av intresse enligt pappa och mamma. Enligt dotter är badrummet högst spännande, speciellt soptunnan, mattan och golvbrunnen. Den sistnämnda, golvbrunnen, är den hon siktar in sig på först. Lurig är hon, och tyst när det gäller, för helt plötsligt när pappa eller mamma står viid handfatet och borstar tänderna så hörs det ett skrammel från golvet. Dotter har dock aldrig hunnit få ner händerna i golvbrunnen,  än så länge har föräldrarna alltid lyckats fånga upp henne just som hon lyft på gallret.

Hallen är minst lika ointressant i föräldrarnas ögon, men dotter tycks uppleva skor som det yttersta nöjet. Det gör mamman också, men av helt andra skäl. Då mamman gillar att gå omkring i skor, är dotterns största nöje att tugga i sig dem; alternativt riva ner dem på golvet. I hallen står också ett högst märkligt föremål som blinkar och skickar ut signaler. Dottern har ännu inte vågat sig nära modemet, men det är nog bara en tidsfråga.

Sammanfattning

Som ni kan se är barn högst ologiska, deras motiv kan mycket väl ses som det motsatta då allt handlar om att upptäcka och förstå världen. Deras agerande är däremot fullständigt befängt, ogenomtänkt och absurt i sammanhanget människa. Även då jag älskar varje sekund av att vara med Liv, även de mest ansträngande, och tycker att tiden går för fort(hon var så liten för bara några månader sedan) så finns det en hemlig längtan till den dag då Liv kan förstå vad jag menar när jag säger: 

"Varför gjorde du så?"

Nu kan hon ställa sig upp själv i sängen. Fullskaligt kaos är nära

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar